Sammmandrag 13.05.2003

De svenskspråkiga unga i Helsingfors

Analys av positivt avvikande

Faktacentralen vill vara en publiceringskanal även för avhandlingar med helsingforsmotiv. Det verk vi nu presenterar bygger på en omfattande enkät gjord bland skolelever våren 2000. Enkäten analyserade Faktacentralen redan i rapporten Kiirettä pitää (”Det är bråttom”, Faktacentralens undersökningar 2001:10). I det nu aktuella verket, som utgavs våren 2002 som magistersavhandling vid Sociologiska institutionen vid Helsingfors universitet är det de svenskspråkiga unga i Helsingfors som står i blickpunkten. Ett intervjuavsnitt som avhandlingen inte innehöll ingår även i verket.

Undersökningen gäller skillnader i livsstil mellan svensk- resp. finskspråkiga ungdomar i Helsingfors. Den försöker klarlägga huruvida den positiva avvikelse som de svenskspråkiga vid tidigare studier uppvisat gäller även ungdomarna, samt hurdan denna positiva avvikelse är och vad den kunde bero på. Undersökningen tar fasta på sådana livsområden och livsstilsdrag som är väsentliga för de ungas välmåga och framtid.

Undersökningen beskriver skillnader mellan språkgrupper och skisserar upp de viktigaste faktorerna bakom de svenskspråkiga ungdomarnas positiva avvikelse. Avvikelsen förklaras och tolkas genom kombinering av teoretiska synvinklar, tidigare forskning och resultaten av den statistiska analysen i denna undersökning.

Undersökningsobjektet utgörs av finsk- resp. svenskspråkiga 14-19-åringar i Helsingfors (N=1259, varav 11,1 % svenskspråkiga). Materialet utgörs av den enkät som Faktacentralen och stadens ungdomscentral och utbildningsverk utförde i skolorna våren 2000. De beskrivande statistiska analyserna bygger på procenttabeller. I den statistiska analys som skall förklaras och där man måste göra standardiseringar används en logistisk regressionsanalys.

Vi kunde konstatera att de svenskspråkiga unga avvek positivt från de finskspråkiga på många olika levnadsområden. Vi kom fram till att de faktorer som mest förklarade avvikelsen var de svenskspråkigas välvilligare inställning till skolan, deras negativare attityd till berusningsmedel och deras familjetillhörighet. Strukturella faktorer som kön, ålder, socioekonomisk status och familjestruktur hade mycket liten förklarande verkan. Däremot tycktes finlandssvenskheten i sig spela in, överförd genom sociala variabler. Så det väsentliga för vårt resonemang är de processer genom vilka finlandssvenskheten alstrar och förnyar sin positiva avvikelse.

Vi kan tänka oss att finlandssvenskheten inverkar på en del drag i familjen och skolsystemet som är speciella för den svenskspråkiga befolkningen och avviker från motsvarande drag bland majoritetsbefolkningen. Familjen och skolan reproducerar det kulturella och sociala kapital som kännetecknar finlandssvenskheten, och därför är de av central betydelse för den positiva avvikelsen. På grundval av våra egna rön, tidigare forskning och teoretiska tolkningar kan vi konstatera att den positiva avvikelsen bland de svenskspråkiga unga förklaras dels av att de livssfärer som är centrala för de unga, dvs. familjen och skolan, fungerar som en del av den sociala gemenskapen – en del som reproducerar den sociala gemenskapen och finlandssvenskheten. Vi kan tänka oss att den sociala gemenskapen och sammanhållningen främst bidrar till den positiva avvikelsen via processer som är kännetecknande för familjen och skolan men också i form av en känsla och praxis som uppstått genom den finlandssvenska kulturen, historien och positiva minoritetsställning. Där har den sociala identiteten en central roll.

De viktigaste litterära källorna för detta arbete är Pierre Bourdieus verk Distinction. A Social Critique of the Judgement of Taste (1984) samt Järjen käytännöllisyys (finskspråkigt sammandrag av Bourdieus verk 1998), jämte olika studier av finlandssvenskheten, dess särdrag och ställning i det finländska samhället (t.ex. Allardt & Stark 1981). Även tidigare empiriska undersökningar om skillnader mellan språkgrupperna och litteratur om ungdom och ungdomars livsstil har konsulterats.

Denna undersökning, som bygger på statistiska analyser och tolkningar gjorda utgående från dem är en helhet som utkom som magistersavhandling vid Sociologiska institutionen vid Helsingfors universitet våren 2002. Dessutom innehåller föreliggande publikation resultaten av de intervjuer som gjordes vid sidan om själva enkäten. Intervjumaterialet utgör en god referenspunkt till våra undersökningsrön. Bilaga 5 innehåller intervjuöversikten i sin helhet (syfte, upplägg, metoder och rön).