n alldeles ny sed har invaderat Finland under de senaste åren, nämligen seden att fira Halloween. Seden är ursprungligen keltisk, All Hallows Eve, alla helgons afton. På keltiska områden firades på 400-talet den 31 oktober som den sista sommardagen. Dagen hette Samhain och därefter började ett nytt år. Alla helgons afton var tiden då gårdars tidigare medlemmar, som  hade dött under förra årets lopp, sökte sig en ny kropp att bosatta sig. Detta måste hindras genom stort larm och eldar för att skrämma bort de kringflackande andarna. Irländare som emigrerade till Amerika på 1840-talet förde seden med sig och där blev alla helgons afton någon slags karneval som firas med att klä sig till häxor och spöken. Barnen går runt och tigger karameller. Annars hotar de med ett spratt. Pumpan som blivit en symbol för Halloween, var ursprungligen en kålrot, som djävulen hade givit en man Jack till lykta. Jack hade haft affärer med djävulen och här han dog, kom han varken till himmelen eller helvetet. Den ihåliga kålroten hade eld inne. I Amerika var pumpan vanligare än kålroten och så byttes kålroten till en pumpa. (IS)