De stupades dag

riget inleddes under namnet Frihteskriget eftersom man eftersträvade en frigörelse från Ryssland. Senare blev det fråga om en kamp mellan de vita och de röda, och därför har man också talat om ett inbördeskrig, brödrakrig, röda upproret o.s.v. beroende av vilken sida man undestöder. För jägare och andra som kämpade i regeringens trupper var det dock fråga om ett frihetskrig.

Det var fråga om ett bittert brödrakrig som inte hade gemensamma krigshjältar och delade folket i tu för decennier. Vinterkriget förenade folket igen. Ända till vinderkriget hade den 16 maj firats som avslutningsfestdag av frihetskriget, då kavallerigeneralen Carl Gustaf Mannerheim med sina trupper hade ridit in i Helsingfors den 16 maj 1918. Över 20 år hade man denna dag parad i Helsingfors och dagen var en allmän flaggningsdag. Denna fest övergavs våren 1940 och man beslöt att "den tredje söndagen i maj skall firas som religiös minnesdag av dem som hade dött hjältedöden i vinterkriget samt också alla dem som under brytningstiden 1918 på båda sidor offrat sina liv för sin övertygelse". Minnesdagen blev en tradition först som en minnesdag av döda  hjältar och sedan 1946 som de stupades minnesdag. Denna dag hade man sorgflaggning mellan kl 10 och 14, varefter flaggan hissades upp igen. Numera har man övergivit sorgflaggningen och flaggan vajar uppe hela dagen.

Irma Savolainen