Försvarsmaktens
fanfestdag

rån år 1918 till 1942 var försvarsmaktens fanfestdag den 16. maj, årsdagen av frihetskrigets avslutning och den firades genom en statlig parad. Ända till år 1939 arrangerades paraden alltid 16.5. På våren 1940 organiserades istället för paraden en riksomfattande minnesdag för de stupade. Sedan 1946 firas de stupades dag den tredje söndagen i maj, medan marskalk Mannerheims födelsedag, 4.6., utsågs genom statsrådets beslut till försvarsmaktens fanfestdag.

Friherre Carl Gustaf Emil Mannerheim föddes på Villnäs 4.6.1867 som son till friherre Carl Robert Mannerheim och Charlotta Hélène von Julin och dog i Lausanne i Schweiz 27.1.1951. Efter att ha tjänat decennier i Ryska armén blev han ledare för Vita gardet i Finlands frihetskrig. Efter kriget blev Mannerheim riksföreståndare, som dock drag sig undan eftger att ha förlorat i presidentvalet och ägnade sig bl.a. åt humanitära uppgifter. Han utnämndes till Finlands marskalk år 1933. Under det andra världskriget ledde han Finlands armé och blev vald t ill republikens president år 1944. P.g.a. sin dåliga hälsa drog han sig undan redan år 1946 och flyttade till Schweiz. Hans födelsehem Villnäs slott är numera museum.

År 2005 inträffar också ett annat festevenemang just 4.6. De nya studenterna får sina vita mössor. Ännu i början av 1900-talet måste alla studenter ta sin examen vid Helsingfors universitet, där de muntligen tenterades av professorer. När allt var klart, rusade de nya studenterna nedför universitets trappor först att skaffa sina mössor och sedan till släkt och vänner, som fäste sina i glastuber stuckan rosor på den firandes kavaj. Sedan början av 1800-talet måste studenterna vid universitetet använda en uniform med den tillhörande mörkblåa mössan. Den vita mössan var ursprungligen en sommarmössa som kom till på 1860-talet. Ursprungligen var alla studenter pojkar, och studentexamen kunta tas tämligen ung, ibland vid 13-15 års ålder. Den första kvinnliga studenten var Maria Tshetshulin år 1871.

Irma Savolainen