irandet av Luciadagen den 13 december är i Finland en tämligen ny sed, som först för några decennier sedan började spira sig bland den finska befolkningen. Numera väljer många finskspråkiga städer sin egen Lucia. Den första nationella tävlingen för att välja ut en Lucia och että Luciatåg srrangerade Stockholms Dagblad 1928. Ett likadant evenemang arrangerades för första gången i Finland år 1930. Ljusets fest som infaller  på den mörkaste tiden före julken, enligt den juliansa kalendern på årets mörkaste natt, har naturligtvis sysselsatt forskares sinnen. I Sverige och Finland fanns förr i tiden stjärngossar, lussegossar, men Lucias förebild torde dock ha varit tyska orters Christkindl - Kristusbarnet, som lär ha kommit till landet med tyska hantverkare. Lucias ljuskrona är en symbol för en ängels gloria.

Heliga Lucia var en jungfru av hög börd och hennes mor var allvarligt sjuk. Modern kryade på sig dock efter ett besök på S. Agathas grav i Catania. Tacksam därav lovade Lucia förbli ogift i hela sitt liv. På grund av detta blev hennes förlovade arg och angav henne som kristen hos myndigheerna. Lucia hamnade inför domstolen och efter ett förhör beslöt domaren att skicka Lucia till en bordell. Detta misslyckades, fastän man försökte göra detta med ett tusen man, dragoxar och häxor. Därefter häldeman beck och olja på henne och tände eld på henne, men Lucia förblev oskadad. Slutligen dödades Lucia med ett svärd. Berättelsen som fattas i Legenda aurea säger att en hedning som ville gifta sig med Lucia, hade blivit förtjust i Lucias vackra ögon. Därför skildras Lucia ofta bärande ett fat med ett par pgon. Det bör nämnas, att saracener rövade bort Lucias ben från Siracusa domkyrka. Då benen returnerandes på 1920-talet, sändes de till Venedig till stort förtret för Siracusabor. På S. Lucias altare i domkyrkan finns bara ett fotografi.

Fastän det finns olika Lucia-gestalteer och Lucia-föreställningar på olika håll i Europa, var Lucia under medeltiden inte ett speciellt vördat helgon. Den första uppgiften i Norden om firanet av Luciadagen är från Västergötland i Sverige från år 1746. Då hade Lucia inte ännu en ljuskrona utan vingar. Alla uppgifter om allmogens Luciatåg härstammar från Vänern-området i Sverige. Till Luciadagen förknippades många arbetsföröböud. De gällde framför allt bakning, bryggning av öl samt på många ställen även spånad och vävande. Det var en allmän sed att de största arbetena var redan gjorda, då Luciadagen kom.

På 1700-talet spred Luciadagen sig till Västra Sveriges herrgårdar och universitetskretsar och förknippades då med festtåg och vilda spratt. I Norden torde Lussegubbar, maskerade gubbar som man skrämde barn med, ha varit gestalter som tillkommit eller blandats ihop under senmedeltiden eller i början av den nya tiden. "Lussen" kunde t.o.m. föra bort genom skorstenen en person, som uträttade förbjudna arbeten, bakade e.d. Den långa och mörka Lussenatten var fasansväckande för många. Det är inget under att man ansåg att Erik XIV hade inlett sitt liv under dåliga auspicier, ty han föddes på lussenatten.

Dagens Lucia väljs med en läsaromröstning i Hufvudstadsbladet. Den 13 december tågar en fager Lucia med sinä tärnor nedför Helsingfors domkyrkas trappor och vidare till Finlandia-huset följda av otaliga sagogestalter och reklamskyltar. Det är inte många som vet att den i detta sammanhang viktiga sången "Sankta Lucia" ursprungligen är en neapelsk barcarole, som berättar om Neapels hamn vid namn  - Santa Lucia! (Irma Savolainen)