arie bebådelsedag eller som man hos oss säger Marie-dag, en av Nordens äldsta och viktigaste kyrkohelger håller på att falla i glömska. Marie bebådelsedag är den enda av de katolska Maria-festerna eller Vårfrudagarna som bibehollits i den lutherska kyrkan. Ursprungligen var dessa till Jesu moders ära anordade kyrkofesterna sex till antalet: 1. Marie ljusmässa l. Marie reningsmässa (2.2.) firades i Orienten redan på 400-talet, men då den 14 februari. Den blev av kejsar Justinianus anordnad för hela hans rike år 542 och överflyttades till den romerska kyrkan på 600-talet. 2. Marie bebådelsedag (25.3.) då Guds ängel uppenbarade sig och bebådade Jesu födelse till Maria, lär kyrkofader Augustinus nämna redan på 300-talet, fastän den inte med säkerhet omnämnes före 600-talet. 3. Marie besökelsedag, då Maria besökte sin fränka Elisabet (2.7.). Denna fest infördes bland kyrkofesterna endast i den västeländska kyrkan först 1247 efter konsiliet i Le Mans. 4. Marie himmelfärdsdag (15.8.) som sannolikt är den äldsta och har firats i Orienten efter konsiliet i Efesos år 431. Dagen är nu den förnämsta av alla Maria-festerna. 5. Marie födelse (8.9.) firades i Orienten ca år 700, i västern på 800-talet och blev en offentlig fest på 1000-talet. 6. Marie obefläckade avlelses fest (8.12.). Av dessa fester är två egentligen Herrens fester, nämligen Marie reningsmässä l. kyndelsmässan och Marie bebådelsedag, men under ärhundradens lopp blev de allt mera Marie-fester.

Marie bebådelsedag stod fordom i så högt anseende, att man i åtskilliga länder därifrån räknade årets början som t.ex. i England ända till år 1752, då den nya stilen infördes. Inträffade Marie bebådelsedag i dymmelveckan, veckan näst före påskdagen, firades den på lördagen före palmsöndagen. Inföll dagen till påskdagen eller annandag påsk, firades den på första följande söckendag. I Finland var Marie bebådelsedag en kyrkohelg, och således en ledig dag, ända till år 1955 då bestämdes att dagen skulle firas på söndagen mellan 22-28 mars eller om denna är palmsöndag eller påskdag på söndagen före palmsöndagen. Alla tider har tidpunkten av denna fest väckt ett visst missnöje. Den slutliga fixeringen av denna dag komplicerades genom den gamla kyrkliga regeln att inga större festdagar fick förläggas till fastan. Marie bebådelsedag gjorde dock ett undantag och så infaller dagen exakt nio månader före juldagen alltså 25.3. Dagen har också genom tiderna varit samernas stora kyrkohelg då man från nära och fjärran samlats till kyrkan.

Folk har försökt att förutspå sommarens ankomst och vårens väder beroende av vädret på Marie bebådelsedag. Snö på taket betyder en sen vårtid. "Så mycket snö som på Mariedag finns på taket, finns på åkern på Valborg". I Finland hade man inga speciella maträtter på Marie bebådelsedag; det enda undantaget var att man nu började ha en måltid mera än på vintern. Denna lillfrukost intog man genast när man hade vaknat. Måltiden kallades också "kråkbiten" och det var meningen att flyttfåglarna inte fick komma och fördärva ouppäten mat. I Sverige har Marie bebådelsedag kallats också Vårfrudag, som sedan blivit Våfferdag och ytterligare, då ordets egentliga betydelse har fallit i glömska, våffeldag. Åtskilliga är de recept på våfflor som svenska veckotidningar publicerar inför Marie bebådelsedag.

Såsom andra flyttade och reducerade festdagar har Marie bebådelsedag blivit en dag som utan att märkas går förbi. Under tiden då denna dag var en officiell kyrkohelg gav den en välkommen ledig dag i mars, särskilt om påsken inträffade först i slutet av april.

Irma Savolainen