åskens namn lär komma från festens hebreiska nam "pesah". I många länder är påsken en större fest än julen. Eino Kalima, Finlands nationalteaters mångåriga chef, berättar i sina memoarer om sin studietid i Ryssland: "När man kom ut från kyrkan efter påskens morgontjänst d.v.s. midnattsbudstjänsten, hördes en fröjdefull klockringning över hela Ryssland." I de katolska kyrkorna tänds på påsknattsmässan ett stort påskljus som får brinna ända till pingsten. Från dess låga tänds församlingens mindre ljus i den annars dunkla kyrkan, så att var och en slutligen står med ett brinnande ljus i handen. Detta ljus tas sedan hem.

På påskdagen samlades man till påskmåltiden under en rolig stämning. Hade man påskägg, så förskökte man att få så många ägg som möjligt genom att knacka ägg med bordsgrannar. Den som lyckades slå sönder den andras ägg, fick ägget. Påskäggen var ofta målade eller färgade, den traditionella färgen är röd. Särskilt vackra är fortfarande de ortodoxas målade ägg med oliga figurer samt bokstäver XP som symboliserar påskhälsningen "Christos voskrese" (= Kristus har uppstått).

I Finland inträffar påsken under årets magraste tid. I gamla tider hade kött från höstslkaten ätits upp, kor mjölkade inte ännu, inte heller häckade de sjöfåglar vars ägg man brukade samla i äldre tider. Den långa fastan hade varit en pinsam, knaper tid. Nuförtiden annonserar butikerna lammstek som imprterats från Nya Zeeland, men seden att äta lammstek är inte särkilt gammal hos oss. Får slaktades på hösten och på våren fanns det bara litet lammkött kvar. En gammal fasterätt är memma, som gjordes av malt. Malt kokades och memman fick sötna. Den hälldes i näverrivor och bakades länge i lågt ungsvärme för att få mera sötma. Som krydda användes ofta pomerans.

Långfredagen är en fastedag, en s.k. abstinensdag, då varje ortodox och katoliker fastar. Från denna dag har man försökt göra en "fiskdag", dock utan att lyckas så väl. Man kunde tro att påsken skulle ha särksilt många egna festrätter men så är det inte. Bara påskäggen och memman har spridit sig över hela landet. Annars äter man litet bättre mat än vanligen. Vi har ite heller egna bakverk för påsken. Från Ryssland kommer traditionen att baka kulitja och tillverka pasha av keso, smör, grädde, socker och frukt. T.ex. i vissa ställen i Italien brukar man ha en "törnekrona", en tårta bakad av ljusröda maräng och sockerpärlor samt "colomba", edn duva som symboliserar hen Heliga Anden. Den duvformade kakan, som förtärs i hela landet, innehåller mandel och frukt. De formbakade bröden och kakorna har gamla anor och de förenas alltid med kyrkliga fester.

Irma Savolainen