Sammandrag av stadsdirektörens budgetförslag
Kronbergsstranden börjar bebyggas år 2011. Kvarteren ligger i sydvästra Degerö, intill Stansviks gård i Kronbergsstranden, på stränderna av Håkansviken och på Hundholmen. Bostadsområdet för ca 10 000 invånare blir färdigt i mitten av 2020-talet.
Stadens investeringar uppgår år 2010 till sammanlagt 782,3 mn euro, varav 256,1 mn euro hänför sig till investeringar vid affärsverken och 526,2 mn euro till andra. Investeringarna är ca 22 mn euro större än i 2009 års budget (760,3 mn euro). Affärsverkens investeringar minskar i förhållande till år 2009, vilket huvudsakligen beror på att Helsingfors Vatten övergår till den nya samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster.
Investeringarna stiger åren 2011–2012 till 556 mn euro med affärsverken obeaktade. De beräknas efter ekonomiplaneperioden 2010–2012 överstiga 600 mn euro. Investeringsplanerna för åren 2013–2014 är preliminära och ingår egentligen inte i ekonomiplanen för åren 2010–2012, om vilken beslut fattas i samband med budgeten för år 2010.
Investeringsutgifterna i planerna för åren 2012–2014 kommer särskilt att stiga med anledning av att stora trafikprojekt börjar genomföras (spårväg centrum–Degerö, Österleden–Borgbyggarvägen, trafiktunnel i Sörnäs). Anslagen för husbyggnad (både ombyggnader och nybyggande) ökar år 2010 med nästan 30 % jämfört med år 2009. Målet är att alltjämt satsa på ombyggnader, eftersom behovet av reparation med anledning av inomhusluften och fuktskador har visat sig vara större än förutspått. Samtidigt ses det till att fastighetsbeståndet behåller sitt värde.
| mn € | Kostnads- kalkyl |
BDG 2010 | EP 2011 | EP 2012 | Projektet klart |
|---|---|---|---|---|---|
| Jokern 2 | 44,5 | 15,0 | 20,9 | 8,6 | 2012 |
| Trafiktunnel i Sörnäs | 62,0 | 1,0 | 2,3 | 13,1 | 2014 |
| Österleden–Borgbyggarvägen | 105,0 | 5,0 | 5,0 | 5,0 | 2015 |
| Spårväg centrum–Degerö | 125,0 | 2,5 | 2,5 | 10,0 | 2015 |
| Planskild korsning Ring I/Stensbölevägen | 18,0 | – | 1,0 | 5,0 | 2014 |
Årligen reserveras 10 mn euro för förvärv av fast egendom. Beloppet ska bl.a. räcka till för markförvärv i Östersundom.
Försäljningen av tomter beräknas inbringa 61 mn euro år 2010 och 60 mn euro/år under åren 2011–2012. Försäljningen i Kampen–Tölöviken inbringar dessutom 14 mn euro år 2010 och 15 mn euro år 2012.
För grundberedning, marksanering och utfyllnadsarbeten har sammanlagt 72,4 mn euro reserverats, varav 17,8 mn euro används för fortsatt marksanering och grundberedning i Västra hamnen och 24,5 mn euro för detsamma i Fiskehamnen.
Grundberedningen i Kronbergsstranden och Kungseken inleds år 2011. För grundberedning vid Tölöviken har 9,3 mn euro reserverats år 2010. För mindre grundberedningsobjekt reserveras 11,4 mn euro och för andra åtgärder i anslutning till ibruktagande av områden (marksanering, flyttning av ledningar, rivning av konstruktioner) 8,3 mn euro.
Renoveringen och tillbyggnaden på Malms sjukhus fortsätter år 2010. De gamla byggnaderna renoveras och en ny jourbyggnad uppförs. Sjukhuset är lokalcentralens största byggprojekt de närmaste åren. Byggherre är HSB-Byggherre.
För husbyggnadsinvesteringar år 2010 reserveras sammanlagt 192,8 mn euro. Detta fördelar sig på följande sätt:
När det gäller nybyggandet i investeringsprogrammet för lokalcentralens husbyggnadsprojekt under perioden 2010–2012 prioriteras uppförandet av servicebyggnader vid objekten för områdesbyggande. Reparationsbyggandets andel av den årliga finansieringen av husbyggnadsinvesteringar är ca 70 %. Arbetet gäller hälsosammare och tryggare byggnader, speciellt reparationer med anledning av inomhusluften och fuktskador i servicebyggnader.
Ombyggnad prioriteras inom husbyggnaden
Beträffande projekt inom utbildningsväsendet under perioden 2010–2012 planeras det att kvartersgårdar ska byggas bl.a. i Nordsjö, Viksbacka och Busholmen och att ombyggnader ska utföras i flera skolhus. År 2010 reserveras det 38,8 mn euro för reparationsbyggande inom utbildningsväsendet. Nästan alla anslag för reparationer med anledning av inomhusluften och fuktskador kanaliseras till skolhus. Beslut om anslagsförbrukningen fattas av stadsstyrelsen.
Planerna för socialväsendet under perioden 2010–2012 omfattar flera lekparksbyggnader och daghem, ett behandlingshem i Brobacka och ett familjestödcenter i Åggelby.
Ett belopp på 21,1 mn euro reserveras för reparationsbyggande inom socialväsendet. Under ekonomiplaneperioden utförs ombyggnader i flera barndaghem, Gustafsgårds åldringscentrum och Lappvikens sjukhus.
De största nybyggnadsprojekten inom hälsovårdsväsendet under perioden 2010–2012 är Östra samjourssjukhuset i Malm och Kvarnbäckens hälsostation.
Andra stora byggprojekt inom fastighetsväsendet är en utställningslokal och underjordiska lokaler för servicetrafik i Finlandiahuset och biblioteks- och arbetarinstitutslokaler i Månsas. Stora ombyggnader utförs i finska arbetarinstitutets byggnad, stadsträdgården, ämbetshuset vid Sanduddsgatan 9, Rönnbacka ungdomsgård och Gamla saluhallen.
Servicebyggnader i nya områden prioriteras inom nybyggandet
De projekt som hänför sig till utvecklingen av stadshuskvarteren har samlats på ett eget budgetmoment. Beslut om anslagsförbrukningen fattas av stadsstyrelsen. Kostnaderna för projekten uppgår till sammanlagt ca 64 mn euro och projekten slutförs i huvudsak år 2013.
Skillnadens räddningsstation renoveras.
Stora projekt inom räddningsväsendet under ekonomiplaneperioden är att Busholmens räddningsstation och infocenter byggs, att Skillnadens räddningsstation byggs om och att Lassas räddningsstation byggs.
Leden för gång- och cykeltrafik Banan förbinder Finlandiaparken och Gräsviken. Denna led, som anläggs i det gamla banschaktet, blir ett högklassigt, fungerande och tryggt stadsrum för gående och cyklister. Det går att lämna leden både i ändarna av schaktet och i mitten.
För anläggande av gator och trafikleder har det i budgeten reserverats 110,3 mn euro. År 2012 ökar investeringarna till 134,2 mn euro.
Gatuinvesteringarna fortsätter i de halvfärdiga projektområdena för bostadsbyggande (Sundholmen, Arabia–Majstad, Södra Hermanstad, Vik–Ladugården, Viksbacka, Nordsjö), som huvudsakligen blir färdiga under planperioden. Utbyggnaden av Kungstriangelområdet inleds i Hongasmossa och Kungseken.
Separata bullerbekämpningsprojekt gäller delar av det befintliga nätet av huvudgator i enlighet med riktlinjerna och objektsprioriteringen i en bullerbekämpningsutredning. Bullerbekämpningen vid nya gator och trafikleder utförs vid behov som en del av byggprojekten i fråga.
Nya strandkonstruktioner anläggs i Sundholmstranden, i Hertonäs strand och på Drumsö. Sanering av strandkonstruktioner genomförs i Brunnsparken, i Kajsaniemi och på Sveaborg. Skydd mot översvämningar byggs i riskområden, bl.a. i Marudd, i Botbyåsen och på Drumsö.
Den regionala kollektiva tvärtrafiklinjen Joker 2 (Nordsjö–Myrbacka) inrättas åren 2010–2012. Byggarbetena på en tunnel under centralparken för linjen inleds hösten 2010. Totalkostnaderna för projektet uppgår till ca 48 mn euro, varav Helsingfors kostnadsandel är ca 44,5 mn euro. Därav står gatuanläggningen (byggnadskontoret) för en andel på 6,35 mn euro och kollektivtrafiken (HST) för en andel på 38 mn euro.
Ombyggnad av gator sker till stor del i stadskärnan (Centralgatan, Georgsgatan, Mikaelsgatan, Skillnaden, gatorna i stadshuskvarteret, Bulevarden). Åtgärderna är ägnade att förbättra trivsamheten i centrum. Dessutom byggs gator om på olika håll i staden för att allvarliga sättningar o.dyl. konstruktionsskador ska repareras.
Anslaget för ny beläggning på gator och trafikleder hålls ungefär på den nuvarande nivån.
Trafikregleringsprojekt som främjar säkerheten genomförs
Trafikregleringsprojekten gäller i synnerhet anslutnings-, korsnings- och körfältsregleringar som förbättrar säkerheten och gör kollektivtrafiken och den övriga trafiken smidigare. Anläggningen av cirkulationsplatser gör det möjligt att skära ned antalet korsningar med trafikljus. Anläggningen av farthinder på bostadsgator fortsätter med främst upphöjda övergångsställen eller korsningar i stället för fartgupp.
Anslagen för vägar och broar för gång- och cykeltrafik är avsedda för komplettering och utveckling av det befintliga nätet av huvudstråk i det anlagda gatunätet och för arrangemang med planskilda gång- och cykelvägar i enplanskorsningar med livlig trafik. Gång- och cykeltrafiken regleras främst inom innerstaden i södra och västra stordistriktet, där förhållandena för cyklister är svårast. En reservering för byggande av en gång- och cykelbro över Nordenskiöldsgatan ingår för åren 2010–2011.
På Österleden genomförs under planperioden korsningsregleringar vid Maruddsvägen samtidigt som Maruddsvägens bro repareras, likaså andra fasen av ramparrangemanget vid Risto Rytis väg. Bullerskärmar vid Hertonäsrakan på Österleden anläggs åren 2009–2011 med anslagen för bullerskydd.
Trafikregleringar som hänför sig till utbyggnaden av Mellersta Böle är Industrigatans förlängning, som gör det möjligt att bygga vidare i Fredriksbergs maskinverkstadsområde, och breddningen av Stinsgatans bro bl.a. för en spårvägslinje till Ilmala.
De föreslagna anslagen för samprojekt omfattar de projekt som hänför sig till Vägförvaltningens landsvägar inom stadens område. Alla samprojekt är tidsförlagda enligt den aviserade möjligheten till statlig finansiering och inte enligt angelägenhetskriteriet för stadens investeringar.
Lekparken Hemmalmen. Staden renoverar gamla daghems- och lekparkslokaler och bygger nya.
Nyanläggningen gäller främst parkprojekt inom projektområden speciellt i västra, nordöstra och östra stordistriktet. Objekt som anläggs eller inleds under ekonomiplaneperioden är bl.a Lillhoplaxparken, Ida Aalbergs park, Palettdammsparken (Kungseken), parker i Viksbacka och vid Stickelbackabäcken, Strömsviksparken, Borgbergsparken, Trankyaparken och parker i Solvik och Ramsöstranden.
De största iståndsättningsobjekten bland parkerna är Brunnsparken, Hesperiaparken och -esplanaden, Kajsaniemiparken och Köpingsparken.
Lekparker som iståndsätts är bl.a. Lp Stormyren, Lp Brahe, Lp Salpausselkä, Lp Hemmalmen, Lp Stapeln, Lp Lysmasken och Lp Svartbäcken.
Dessutom iståndsätts de parker som inte längre uppfyller de funktionella kraven och säkerhetskraven, utan kräver omedelbar upprustning. Åtgärderna omfattar förnyande av planteringsområden, förbättring av gångar och vistelseområden och modernisering av utrustning och möbler så att de motsvarar dagens krav.
I Kampen–Tölöviken följer anläggandet av parkområdet vid Tölöviken (Magasinsparken, Glokanalen, Tölöviksparken) under planperioden utbyggnaden av omgivningen kring musikhuset. Också Hesperiaparken mellan Finlandiahuset och operan iståndsätts i anslutning till denna helhet. Anläggningen av de parker som hänför sig till de nya kvartersområdena vid banan följer tidsschemat för utbyggnaden av kvarteren och sker till största delen efter ekonomiplaneperioden.
Parkerna och strandparken i kvartersområdet i Eirastranden (Heliga Birgittas park) färdigställs under år 2011. Projekten omfattar de egentliga parkområdena med därtill hörande strandkonstruktioner.
Parkerna i Busholmsområdet anläggs efter hand som området i övrigt byggs ut. Till en början betonas Utterhällsområdet och första fasen av Godahoppsparken.
Anläggandet av parker i Fiskehamnen börjar efter hand som området byggs ut på Sörnäsudden, på Hanaholmen och i Sörnässtranden.
Planeringen av parker i de första byggområdena i Kronbergsstranden fortsätter. Den egentliga parkanläggningen inleds först efter år 2014 i takt med utbyggnaden av området.
Fasaden på Britas sim- och bollhall repareras.
För idrottsförvaltningen reserveras år 2010 sammanlagt 7,3 mn euro för ombyggnader, 7,3 mn euro för nybyggnad, 0,3 mn euro för planering och 0,8 mn euro för Rastböle campingplats, dvs. sammanlagt 15,7 mn euro.
De största nybyggnadsobjekten är ett kafé/omklädningsrum på Sandstrand (2010–2011) och investeringar i Degermyrens och Gårdsbacka idrottspark.
Budgeten omfattar nya servicebyggnader i Degermyrens idrottspark och i Kajsaniemi, förutsatt att detaljplaneläget medger detta. Vid planerna i Svedängen, Anneberg och Jakobacka uppförs det små servicebyggnader. Byggnadsdelen med omklädningsrum i Tali bollhall förstoras.
Budgeten innehåller också ett omfattande program för anläggning av konstgräsplaner. Avsikten är att alltid i anslutning till ombyggnad av planer besluta om nya ytmaterial och att ändra planer med naturgräs till konstgräsplaner med gummigranulat. Ändringen tjänar också skolgymnastiken. Ett anslag reserveras för uppvärmning av två planer (Tali och Kottby).
I Östersundomområdet börjar projekten genomföras efter hand som den övriga planeringen av området gör det möjligt.
Det största ombyggnadsprojektet är fasadarbetet på Britas sim- och bollhall. Arbetet slutförs år 2010. Ombyggnaden av Jakobacka simhall finansieras sannolikt helt och hållet ur förortsfonden. Projektet slutförs hösten 2010.
Till ombyggnadsprojekten under ekonomiplaneperioden 2011–2014 hör reparation av servicebyggnaden och åskådarläktaren i Åggelby idrottspark och av beläggningen på konstisbanan där.
Ekonomiplanen innehåller ett program för anläggning av konstisbanor. Till följd av kravet att minska tillväxten av energikonsumtionen ingår numera bara konstisbanorna i Gårdsbacka och på Johannesplanen i budgeten. Stapelstadens plan kan få beredskap för konstis. Det kommer att anhållas om statsbidrag för konstisbanor. Ytbeläggningen på konstisbanorna i Åggelby och Berghäll förnyas.
I småbåtshamnarna allokeras resurserna främst till oundgängliga ombyggnadsarbeten och till förbättring av servicenivån i de befintliga småbåtshamnarna. Gamla, uttjänta pontoner måste förnyas. Det letas fortfarande efter en plats för ett stort centraliserat område för vinteruppläggning av båtar. Ett sådant kommer att föreslås åtminstone i Kantvik i Kyrkslätt. Projektet ska enligt planerna inledas under planperioden och det söks efter någon som kan genomföra projektet och upprätthålla området. Några anslag för projektet ingår ännu inte i förslaget. Sedan hamnen har flyttat bort från Busholmen, kan vinteruppläggningen tillfälligt skötas där.
På Rastböle campingplats satsas det på nybyggnad (hyresstugor) åren 2010–2011. Därefter fredas området i några år för byggande, med undantag för årliga ombyggnader.
Byggarbetena på Musikhuset fortsätter och som stadens andel har det i budgeten reserverats 13 mn euro och för år 2011 den slutliga finansieringen, 1 mn euro. Staden har fram till 31.8.2009 använt ca 20 mn euro för projektet.
På Busholmen i Västra hamnen, på Sumparn och Nätholmen i Fiskehamnen och i Böle finns det markområden som blir lediga när funktioner med anknytning till hamnen flyttar bort. Verksamheten i Degerö oljehamn upphör år 2010 och oljebolagen överlåter sina arrendeområden sanerade till staden i slutet av året. I detta område anläggs Kronbergsstrandens bostadsområde. Kungstriangeln är ett gemensamt utvecklingsprojekt för Helsingfors, Esbo och Vanda. Projektområdet Kungstriangeln finns mellan Ring I och Ring III och sträcker sig från området väster om Vichtisvägen till området öster om Tavastehusleden. Prioriteringar i projektområdet är gemensam planering och kommunala tjänster över kommungränserna. Det nya området Kungseken i Helsingfors är den största delhelheten i projektområdet Kungstriangeln.
För investering i grundberedning, gator, parker och servicelokaler i nya objekt för områdesbyggande används år 2010 ca 88,7 mn euro och under planperioden följande belopp:
| mn € | BDG 2010 | EP 2011 | EP 2012 |
|---|---|---|---|
| Busholmen | 48,8 | 34,9 | 34,5 |
| Fiskehamnen | 30,5 | 25,4 | 42,1 |
| Kronbergsstranden | 8,8 | 12,6 | 19,4 |
| Kungstriangeln (Kungseken och Hongasmossa) | 0,6 | 6,7 | 7,1 |
| Böle | – | – | 2,5 |
| Sammanlagt | 88,7 | 79,5 | 105,5 |
Dessutom gör affärsverken omfattande investeringar i nya objekt för områdesbyggande. Till dem hör ändringsarbetena i området för Hanaholmens kraftverk, för vilka Helsingfors Energi har reserverat ca 110 mn euro för åren 2010–2012 och spårvägsarrangemangen på Busholmen, för vilka HST har reserverat 10 mn euro.
Utöver dessa fem nya objekt för områdesbyggande finns det nya projektområden i Kvarnbäcken–Kasåker, Östersundom, Ormusåker och Alpbyn.
Inom de gamla projektområdena Nordsjö, Vik, Arabia–Hermanstad, Tölöviken och centrumkvarteret fortsätter de livliga bygg- och utvecklingsåtgärderna. För dem gäller utöver normalt byggande av kommunaltekniska anläggningar och servicelokaler också stora investeringar såsom den planskilda korsningen för Ring I i Stensböle i Vik, musikhuset vid Tölöviken och ombyggnaden av torgkvarteren.
På Busholmen byggs det bostäder om 680 000 m² vy, affärslokaler om 330 000 m² vy och servicelokaler om 100 000 m² vy. De första bostäderna i området färdigställs år 2010. Till stadens viktigaste objekt i området hör Bunkern, som blir en mångsidig idrottslokal för hela södra staden, det stora centrala parkområdet med badstrand, strandboulevarderna och Västra terminalen, som fungerar redan i dag. Ett av stadens centrala projekt i området är Busholmens planerade räddningsstation, för vilken det iståndsätts lokaler i det f.d. uppropskontoret åren 2009–2010. Byggarbetena på Västra länken, dvs. en planskild korsning i ändan av Mechelingatan, har börjat och fortsätter under år 2011. I detta sammanhang anläggs en led för gång- och cykeltrafik, Banan, i det gamla banschaktet.
Byggarbeten i Sörnässtranden i Fiskehamnen. Bostadsbyggandet inleds år 2010.
I Fiskehamnen byggs det bostäder om 720 000 m² vy, kontorslokaler om 535 000 m² vy och servicelokaler om 45 000 m² vy. De första bostäderna i området färdigställs år 2011. Till stadens viktigaste objekt i området hör Söderviks kulturcenter, som fungerar redan i dag och som ska utvecklas, Fiskehamnens centrum kring metrostationen med anslutande terminal för kollektivtrafik, de nya spårvägslinjerna, Fiskehamnsparken, kanalerna och strandboulevarderna. Ett strandstråk runt Sumparn tas år 2010 i bruk i Fiskehamnen. I området planeras också ett infoställe för byggandet. Tävlingen om utbyggnaden av Fiskehamnens centrum fortsätter hela år 2010 och avgörs våren 2011.
I Kronbergsstranden byggs det bostäder om 500 000 m² vy. De första bostäderna i området färdigställs år 2012. Till stadens viktigaste objekt i området hör det havsnära centrumet med strandgator, det mångsidiga servicecentret och grönområdena i omgivningen kring Stansviks gård. Ett av stadens centrala projekt i området är den planerade spårvägsförbindelsen från Degerö till centrum. En planeringstävling för den bro som hör till förbindelsen arrangeras år 2010.
I Kungstriangeln byggs det bostäder om 290 000 m² vy i Kungseken och Hongasmossa i Helsingfors. De första bostäderna inom Helsingfors område färdigställs år 2011. Till stadens viktigaste objekt i området hör Kungsekens bygård, ett daghem i Hongasmossa, de mångsidiga rekreationsområdena med förbindelse till Centralparken, den planskilda korsningen vid Kungseken och kollektivtrafiktunneln under Centralparken för den regionala Joker 2-linjen. En tomtöverlåtelsetävling för Hongasmossa med temat ekoeffektivt bostadsområde arrangeras år 2010.
I Böle byggs det bostäder om 120 000 m² vy och verksamhetslokaler om 360 000 m² vy. De första bostäderna i området färdigställs år 2014. Till de viktigaste objekten i området hör huvudtrafiklederna Industrigatan och Lokvägen, området med centrumkvarteren i Mellersta Böle med därtill hörande breddning av Stinsgatans bro, och Böle metrostation.
Björnsövägen i Östersundom börjar iståndsättas.
I Östersundom planeras en gemensam delgeneralplan för Helsingfors, Vanda och Sibbo och olika förlängningsalternativ för spårtrafiken. Det första byggprojektet som inleds är en ombyggnad av Björnsövägen till stadsgata.
I Kvarnbäcken förbereds byggarbetena på trästaden, saneringen av det gamla köpcentret och metrostationen och skapandet av förutsättningar för byggande av bostäder i kraftverksområdet.
I Ormusåker i Malm och i Alpbyn byggs det under de närmaste åren ut nya bostadsområden. Bostadstyperna varierar från flervåningshus till småhus, men största delen utgörs av kopplade urbana småhus med en eller två bostäder.
Helsingfors tryggar möjligheterna för bostadsbyggande genom att bevilja nya räntestödslån för hyresbostadsproduktion och ombyggnad. Som en följd av krisen på finansmarknaden har det blivit svårare för aktörerna i byggbranschen att få långvarig finansiering på 30–40 år för bostadsproduktion och ombyggnad. För att underlätta situationen och för att göra möjligheterna att få lån mångsidigare har staden förhandlat med Europarådets utvecklingsbank (CEB) om ett lån på 100 mn euro för social bostadsproduktion och ombyggnad. Med detta lånebelopp kan man finansiera en del av nybyggnaden och ombyggnaden i stadens hyreshusbolag till ett sammanlagt värde på ca 400 mn euro i år och följande år. Lånen kommer att beviljas för bostadsproduktionsbyråns objekt och det är byrån som sköter bolagens lånearrangemang.
Räntestödslån på 100 mn euro för bostadsbyggande
