Meddelande 10.1.2006

Helsingforsregionen i täten bland europeiska tillväxtregioner

Liten och dynamisk

Metropolområdena har en viktig roll för den europeiska ekonomin. De utgör stora anhopningar av befolkning och näringsliv, där produktion och sysselsättning växer snabbare i medeltal i EU. Helsingforsregionen är Finlands enda metropolområde. Den hyser nästan en fjärdedel av landets befolkning och står för över en tredjedel av landets bruttonationalprodukt. Trots att Helsingforsregionen till folkmängden är bland de mindre metropolerna i Europa är den tack vare sin ekonomiska effektivitet och höga produktivitet en konkurrenskraftig storstad. Förädlingsvärdet per capita i Helsingforsregionen är 2,2 gånger större än medeltalet i EU-länderna, och regionen hör till de tio rikaste metropolområdena i Europa.

En av de snabbast växande metropolerna

Åren 1995–2003 var jobbtillväxten i Helsingforsregionen näst snabbast och produktionstillväxten tredje störst bland alla de 45 storstadsområden som ingick i ovan nämnda studie. Som exempel växte regionens produktion med i medeltal 7,0 procent per år. Bara Dublin och Warszawa hade snabbare tillväxt. Den genomsnittliga årliga tillväxttakten i de 45 metropolerna var 2,5 procent och i hela EU 2,3 procent.

Trots att ekonomin nu förutspås växa långsammare än under slutet av 1990-talet väntas regionen även i framtiden hållas bland de snabbast växande regionerna i Europa. Åren 2004–2009 är den väntade årliga produktionsökningen i regionen 4,1 procent per år, mot 2,3 i snitt i storstadsområdena. Snabbare tillväxt än i Helsingfors förutspås bara för EU-nykomlingarna Warszawa, Prag och Budapest. Åren 2004-2009 förutspås jobben öka med i medeltal 1,7 procent per år i Helsingforsregionen, mot 0,7 procent i metropolregionerna i genomsnitt. Dublin väntas fortfarande ligga lite före Helsingfors.

Modern näringsstruktur

Helsingforsregionens framgång i jämförelsen förklaras till en del av dess sunda och moderna näringsstruktur, där servicesektorn liksom i de flesta övriga europeiska metropolerna är största arbetsgivaren. Fyra av fem jobb finns i servicesektorn och 53 procent inom den privata servicesektorn. Den offentliga sektorns andel av jobben är lika stor som i de övriga nordiska huvudstäderna. I Helsingforsregionen är den privata servicesektorns näringsstruktur mycket likartad de övriga europeiska metropolernas. En betydande skillnad är dock att transport- och telekomsektorn har en klart större andel av jobben i Helsingforsregionen än i metropolerna i snitt. Detta vittnar om Helsingfors roll som logistiskt centrum i Finland och en knutpunkt för både nationell och internationell transport och kommunikation. Helsingfors har också en förhållandevis större andel jobb inom parti- och minuthandel än de europeiska metropolerna i snitt. Industrins andel av jobben är ungefär lika stor som genomsnittet i metropolområdena, men klart mindre än i hela landet eller hela EU i snitt. Industrin i Helsingforsregionen har ett starkt inslag moderna och utvecklade branscher såsom elektronik och grafisk industri.

Ovan anförda studie bygger i huvudsak på en databas för region- och stadsekonomi upprätthållen av forskningsanstalten Cambridge Econometrics jämte samarbetspartners, och på studier gjorda utgående från densamma. Analysen är gjord av forskare Seppo Laakso på stadsforskningsfirman Kaupunkitutkimus TA Oy.