Meddelande 12.1.2006

Kommuntyper och ekonomisk utveckling
Ny typologi över kommuners utveckling

Professor Tuomo Martikainen har delat in Finlands kommuner i 10 utvecklingstyper. En konsekvent avgörande faktor är folkmängdsutvecklingen, som klart delar in landet i centrala resp. perifera områden. Till de centrala områdena hör enligt Martikainen 115 kommuner, som kan indelas i sex undergrupper. I de perifera områdena ligger sammanlagt 300 kommuner, som kan delas in i fyra undergrupper.

Som variabler använde analysen dels kommunernas folkmängd och näringsstruktur utgångsåret 1970 och förändringarna i dem under de påföljande 30 åren. Dels analyserades hanteringen av sociala risker och störningar under det för kommunerna kritiska 1990-talet. En tredje hållhake var slutläget år 2000 mätt med kommuninvånarnas inkomstnivå, utbildningsstrukturens mångsidighet och hur tidsenlig näringsstrukturen och livsmiljön i respektive kommun var.

Analysen visade att utvecklingen i Huvudstadsregionen i högre grad än i övriga landsändor byggt på tillväxt inom den privata servicen. Detta märks tydligast på regionens yrkes- och näringsstruktur, som harmonierar med sin tid. I detta avseende framstår Huvudstadsregionen som en europeisk metropol på det finländska kommunfältet.

I motsats till denna färska typifiering räknade en tidigare typifiering gjord på 1980-talet inte Vanda, Esbo och Grankulla inom samma kategori som Helsingfors utan som ”satelliter” till Helsingfors. Under 1990- och 2000-talet har Huvudstadsregionen blivit allt mer homogen och fått sådana gemensamma drag som även i utvecklingshänseende särskiljer den från övriga finländska kommuner.

Specialforskare Heikki Helin har analyserat ekonomin i de olika typerna av kommuner åren 1990-2004 utgående från ekonomiska nyckeltal. Sammanfattningsvis visar Helins analys att de olika typerna har påverkats på olika sätt av den allmänna ekonomiska utvecklingen.