Meddelande 28.03.2006

Staten lade i egen ficka

De stora städernas ekonomi var fortfarande kärv år 2005. Bara i Esbo och Uleåborg räckte årsbidraget till för att finansiera investeringarna. De övriga städerna blev tvungna att finansiera sina investeringar genom att ta upp mera lån eller knapra på sina kassatillgångar. Städernas lånestock växte med 143 miljoner euro. Koncernlånen ökade med över 438 miljoner euro. Städerna håller alltså raskt på att bli allt mer skuldsatta.

Att jämföra kommunernas ekonomier blir år för år allt svårare i och med att verksamhetssätt och organisationer förändras. Samma karakteristika kan betyda olika saker i olika städer. Och även redskapen för ekonomisk analys är bristfälliga. Förhållandet mellan årsbidraget och avskrivningarna ger inte rätt bild av ekonomins tillstånd, eftersom avskrivningarna är märkbart mindre än investeringarnas självfinansieringsandel. Inte heller resultaträkningens överskott pekar på att ekonomin skulle vara i skick. Även städer som har överskott kan bli skuldsatta om årsbidraget inte räcker till för att täcka investeringarna. I balansräkningen varierar lånestockens innehåll, och investeringar görs med extern finansiering och av bolag inom den egna koncernen.

På sistone har det pratats mycket om kommunernas trängda ekonomi. Som botemedel har man startat ett stort projekt för att reformera kommunerna och den kommunala servicen, och krävt högre effektivitet av kommunerna. Men kommunernas ekonomiska problem blir inte lösta av dessa åtgärder.

Bakgrunden till kommunekonomins svårigheter är att staten inte skött sina åligganden i statsandelslagens anda, alltså inte betalat ut indexjusteringarna till sitt fulla belopp, ej heller kostnadsfördelningsjusteringarna i tid. Enbart på grund av dessa två faktorer blev kommunerna utan statsandelar för över 400 miljoner euro år 2005.

Under de senaste åren har staten på många olika sätt undergrävt kommunernas inkomstbasis. Om staten inte hade lättat på beskattningen på kommunernas bekostnad åren 1997- 2003 hade kommunernas skatteintäkter enligt Finlands Kommunförbunds beräkning varit ca. 800 miljoner euro större än idag. Kommunekonomin skulle se helt annorlunda ut idag om kommunerna haft dessa rättmätiga resurser att tillgå.

Specialforskare Heikki Helin har nu för 13 gången analyserat de största finländska städernas bokslut.