Meddelande 26.4.2006

Innerstaden föryngras

Publikation

Migrationen i Helsingfors på 2000-talet har varit livligare än på 30 år. I synnerhet flyttas det flitigt inom staden. I snitt flyttar var femte helsingforsbo en gång om året. Nästan samtliga delar av staden har flyttunderskott bland barnfamiljerna. Även bland pensionärsåldersgrupperna har distrikten flyttminus, utom de som ligger i östra Helsingfors. Samtidigt får innerstaden ett betydande flyttningsöverskott av unga vuxna.

Ensamboendet har blivit allt vanligare i nästan alla delar av staden under 2000-talet. I varannan bostad bor bara en person, och en fjärdedel av helsingforsborna bor ensamma.

Helsingfors folkmängd växte med 8 000 åren 2000 -2004. Antalet finsk- och svenskspråkiga minskade, medan de som hade annat hemspråk ökade med nästan 10 000. Folkmängden har vuxit i de delar av staden där det byggts mycket, i synnerhet i nordöstra och östra Helsingfors. I Södra resp. Mellersta stordistriktet har folkmängden minskat.

Antalet barn i daghemsålder växte i bara fem distrikt åren 2000-2004. I dessa distrikt byggdes det mycket. I höghusområden minskade mestadels antalet barn, och i småhusområden hölls det oförändrat. Antalet grundskolelever växte i många distrikt, som följd av att antalet spädbarn ökat betydligt mot slutet av 1990-talet. Antalet unga vuxna växte dels i de nybyggda områdena, dels i synnerhet i innerstaden, särskilt dess östra delar. I dessa områden minskade pensionärsåldersgrupperna, vilket tyder på ett generationsskifte.

I Helsingfors är trenden att småhushållen tagit över efter barnfamiljerna. I synnerhet bland under 30-åringar har fertiliteten (fruktsamheten) sjunkit snabbt. I och med att många invandrargrupper har klart högre fertilitet än ursprungsbefolkningen har östra och nordöstra Helsingfors klart högre nativitet (födseltal) än övriga Helsingfors. Skillnaderna i mortalitet (dödlighet) områden emellan har utjämnats något sedan 1990-talet.

Publikationen beskriver med statistikens hjälp befolkningsförändringar områdesvis i Helsingfors åren 2000-2004, och delvis också i längre perspektiv: förändringar i befolkningsstrukturen, nativitet, mortalitet och migration.