Meddelande 13.12.2006

Tidsplanering – en nyckel till behärskning av vardagen

Enligt vissa studier hör finländarna till de mest upptagna människorna i världen. Tid är en resurs, liksom pengar. Den tid som binds till obligatoriska funktioner är olika fördelad mellan unga och gamla, sysselsatta och arbetslösa, kvinnor och män.

Behärskningen av dagliga tider hänger nära samman med sammanjämkandet av arbete och familjeliv. I mellaneuropeiska länder har man försökt lösa problemet genom att formulera krav på förändringar i arbetsliv och arbetskraftspolitik. Man har också krävt omorganisering i det övriga livet. I dessa länder bygger tidsplanering på lag. Det arbete som görs vid tidsbyråer påverkar där offentliga tidtabeller och de arrangemang som reglerar organisationernas verksamhet och folks liv i olika livsmiljöer.

Helsingfors stads faktacentral har i samarbete med Fortbildningscentralen för samhällsplanering vid Tekniska Högskolan utgivit boken Arjen ajan hallintaa – kokemuksia suomalaisesta aikasuunnittelusta. Publikationen beskriver till en början olika arbetssätt inom europeisk tidsplanering. Men i huvudsak handlar den om finländsk tidsplanering Läsaren får en uppfattning om vilka möjligheter den ger att utveckla servicen och livsmiljön samt att jämka ihop arbete och andra livsfunktioner. Boken bygger på erfarenheter från det första nordiska tidsplaneringsprojektet ARJA.

I den inhemska tidsplaneringsmodell som beskrivs i publikationen koordineras åtgärderna av olika nätverk, vars grenar sträcker sig allt från kommunens ledande personer till folk på gräsrotsplanet. Inom nätverket diskuteras utförligt med företrädare för arbetslivet, serviceproducenter, invånare, tjänstemän och politiker vilka slags åtgärder som borde sättas in för att förbättra arbetslivets och lokalsamhällets strukturer. De åtgärder som riktar sig till samhällstrukturerna skräddarsys så de passar ihop med den lokala verksamhetsomgivningen, som en del av kommunens välfärds- och näringspolitik. På detta sätt får den kommunala närdemokratin en ny verksamhetskanal.

Vid prövoobjekten utfördes utvecklingsåtgärderna med hjälp av lokal deltagarstruktur. Som viktiga verktyg för tidsplanering framstod flexibla transporttjänster, taxiskjuts till fritidssysselsättningar, samåkning, ”promenadbussar”, skapande av familjecentraler för familjeservicen samt i synnerhet olika servicediskar. De sist nämnda syftar på offentliga, privata och tredjesektors tjänster som fås från en och samma lucka.

Projektet ARJA var en del av ett forsknings- och utvecklingsprojekt finansierat av Arbetsministeriet och Europeiska Socialfonden. Det genomfördes i stadsdelarna Hertonäs (i Helsingfors) och Pansio-Perno (i Åbo) åren 2004–2006. Projektets syfte var att ta fram modeller och verktyg som underlättar sammanjämkandet av arbete och familjeliv och därmed en ökad behärskning av vardagsrutinerna. Projektet leddes av Fortbildningscentralen för samhällsplanering vid Tekniska Högskolan. Med var också Centralförbundet för barnskydd, Statistikcentralen, WSP Lt-konsultit Oy Ab och ingenjörsbyrån Liidea Oy Ab samt Helsingfors och Åbo städer.

Den servicedisk som utvecklats av projektet kan studeras på www.herttoniemi.fi, och projektet ARJA på www.tkk.fi/Yksikot/YTK/tutkimus/ARJA.

Publiceringen sker onsdagen den 13.12. kl. 10-11 i Gamla Rådhuset.